dreamcake

Nu är han här! Och han är så söt, mysig och hel jobbig. Hur kan något som bara funnits på jorden i 10veckor kunna ställa till med så mkt på så kort tid. Jag tar i från han en sko, han tar en dinosaurie. Jag tar bort en bajs i hallen, Ziggy kissar i köket. Jag räddar Fiffi från Ziggys enormt stora tassar (inte mkt mindre än Kakans), Zigggy biter Kakan i halsen.
Jag måste vara ärlig och säga att jag har lätt panik över hur det ska gå. När Kakan var liten kunde jag skylla på att jag inte kunde. Va ska jag skylla på nu att jag inte kan till räkligt mkt? Ja ju mer jag tänker på det ju mer orolig blir jag. Sen tar jag ut honom på gräsmattan för att öva något litet och känner hur otroligt roligt det är och då försvinner all oro för en stund. Ska blir skönt när valpkursen börjar så man får lite idéer på aktiviteter (jag tror lite spontant att de jag gör med Kakan är lite för svårt). Ja den här stora lilla hunden gör mig både livrädd och superlycklig. Så forstättning följer hur de går med min lilleprins.